Gustaf Fröding var en svensk författare, journalist och poet. Han föddes på Alsters herrgård i Värmland 1860 och dog i Stockholm 1911.
Fröding är en av Sveriges mest kända och älskade författare. Han är mest känd för sina dikter, som ofta är präglade av en känsla av humor, vemod och kärlek till naturen.
Fröding debuterade 1891 med diktsamlingen Guitarr och dragharmonika. Han fortsatte att skriva dikter under hela sitt liv, och han gav ut ett flertal diktsamlingar, bland annat Nya dikter (1893), Räggler å paschaser (1895) och Stänk och flikar (1896).
Fröding skrev också en roman, Svarta rosor (1895), och en samling berättelser, Från en by i Värmland (1892).
Fröding var en kontroversiell författare. Han var ofta kritisk mot samhället, och han tog upp teman som alkoholism, psykisk sjukdom och sexualitet.
Fröding var en skicklig språkman med en rik fantasi. Hans dikter är ofta fulla av bildspråk och humor. Han var också en mästare på att skildra naturen.
Fröding är en viktig del av den svenska kulturhistorien. Hans verk har inspirerat och berört människor över hela världen.
Här är några av Gustaf Frödings mest kända dikter:
- En morgonlek
- Svarta rosor
- Balladen om Herr Fredrik Åkare och den förtjusande fru Lovisa
- Höstdansen
- Kärleksvisan
- Tattarne
- Sommaren
- Vårpsalm
Frödings dikter har tonsatts av många svenska kompositörer, bland annat Gunnar Wennerberg, Wilhelm Peterson-Berger och Edvin Collin.