Harry Edmund Martinson (1904-1978) var en framstående svensk författare, poet och Nobelpristagare. Han föddes i Jämshög, Blekinge, och hans liv präglades av en turbulent uppväxt med fattigdom och tidiga resor till sjöss.
Karriär:
- Martinsons litterära debut kom 1929 med diktsamlingen “Spökskepp”.
- Han etablerade sig snabbt som en betydande röst i den svenska poesin med verk som “Nomad” (1931) och “Natur” (1934).
- Han gav sig även på prosa, med romaner som “Nässlorna blomma” (1935) och “Vägen ut” (1936).
- Martinsons verk präglas av en stark naturkänsla, existentiella frågor och en fascination för rymden och universum.
- Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1974, tillsammans med Eyvind Johnson.
Utmärkelser:
- Harry Martinson tilldelades en rad utmärkelser under sin karriär, bland annat Bellmanpriset 1951, 1962 och Samfundet De Nios Stora Pris 1938.
- Nobelpriset i litteratur 1974
Betydelse:
Harry Martinson är en av Sveriges mest betydande författare. Han har haft en enorm inverkan på svensk litteratur och inspirerat generationer av poeter och författare.
Här är några av Harry Martinsons mest kända verk:
- Diktsamlingen “Spökskepp” (1929)
- Diktsamlingen “Nomad” (1931)
- Romanen “Nässlorna blomma” (1935)
- Diktsamlingen “Natur” (1934)
- Romanen “Vägen ut” (1936)
- “Aniara” (1956), en rymdepos
Harry Martinson var en ikon inom svensk litteratur. Han har lämnat ett stort arv efter sig och han kommer att bli ihågkommen som en av Sveriges mest framstående författare.